Samhällskunskapsböcker
En samhällskunskap i tiden?
På uppdrag av Arena skolinformation har historikerna Anna Maria Forssberg och Johan Edman gått igenom samhällskunskapsböcker från fyra årtionden. Texten nedan är en kortversion av deras rapport. En samhallskunskap i tiden pdf.
Arbetsmarknaden står i fokus i årets valrörelse. Debatten om jobben och utanförskapet är intensiv. Samtidigt gör sig ovanligt många ungdomar redo att rösta för första gången. Frågan om sysselsättningen är viktig för oss alla eftersom den ytterst handlar om hur vi vill att samhället ska vara organiserat. Men den är särskilt betydelsefull för de ungdomar som snart träder in i arbetslivet – eller en tillvaro i arbetslöshet. Vad får dagens gymnasister lära sig om arbetslivsfrågor? Är de rustade att rösta och ta för sig på en föränderlig arbetsmarknad?
Skolböcker har varit föremål för både forskning och debatt under de senaste åren. I (S)kolan: om politisk snedvridning i grundskolans böcker utgiven av Timbro hävdar ekonomhistorikern Mauricio Rojas att skolböcker i framförallt historia företräder en socialdemokratiskt präglad historiesyn. Liknande resultat redovisas i studien Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker som är utgiven med stöd av Svenska Arbetsgivareföreningen. Enligt de fyra författarna är arbetarrörelsen framskriven i skolböckerna på företagarens och entreprenörens bekostnad. I en uppsats (pdf) framlagd vid Göteborgs universitet och skriven på uppdrag av fackföreningen Unionen påvisas en annan tendens, nämligen att arbetslivsfrågor får ett allt mindre utrymme i svenska läroböcker.
Men är det verkligen så att skolböckerna är ideologiskt snedvridna? Företräder de en ideologi och i så fall vilken? Vilka förändringar har de genomgått under de senaste fyrtio åren?
Vi har gjort en genomgång av några av de vanligaste läroböckerna i samhällskunskap för studie- respektive yrkesförberedande utbildningar. Det handlar om olika upplagor av Världen, Sverige och vi samt Samhällskunskap från 1970-talet, Samhällsboken från 1980-talet, Zigma för 1990-talet och slutligen Reflex (för studieförberedande program) och Kompass (för yrkesförberedande program) för 2000-talet.
Arbetsmarknaden behandlas ofta i flera olika avsnitt under olika rubriker. Generellt kan sägas att böckerna speglar sin tid; under 1970-talet är strukturomvandlingen en stor fråga medan datoriseringen av arbetslivet beskrivs som ett oundvikligt hot på 1980-talet. Samhällskunskapsböckerna från 1990- och det tidiga 2000-talet behandlar av naturliga skäl EU mer utförligt än de tidigare utgivna böckerna.
Vid första anblicken är det svårt att spåra en ideologisk tendens. Böckernas författare skriver i en neutral och opassionerad ton. Det finns inga avsiktsförklaringar och dessutom saknas ofta aktörer i beskrivningarna. I sjuttiotalets böcker talas det gärna om ”man” medan de mer moderna böckerna påstår att ”vissa menar”. Ett typiskt exempel från Världen, Sverige och vi (1974) diskuterar lönepolitiken med orden ”Klyftan bör minskas, menar man”.
I Reflex (2004) heter det istället ”Många menar att reservationslönen [nivån på arbetslöshetsersättningen] för alla måste ligga klart lägre än de sämst betalda jobben. På så vis skulle alla arbetslösa tvingas att ta de jobb som erbjuds”. Dessa exempel visar både på den dolda ideologisering som finns i texterna och problemet med att utesluta aktörerna.
De avpolitiserade texterna blir både mindre intressanta att läsa och svårare och förstå. Vilka vill utjämna löneskillnaderna och vilka vill hålla a-kassan på en låg nivå, och varför? Det är uppenbart att något hänt med verklighetsbeskrivningen mellan 1970-talet och det tidiga 2000-talet. Samhällskunskapsböckerna från perioden däremellan är inte lika ideologiskt präglade, och behandlas mer utförligt i en En samhallskunskap i tiden.
Vad har då hänt med historieskrivningen och skildringen av arbetsmarknadens parter under fyra årtionden? Böckerna från 1970-talet skildrar en konfliktfylld historia som tar sin början på 1800-talet och leder fram till Saltsjöbadsavtalet och till ett lugn på arbetsmarknaden som gynnar alla parter. I Samhällskunskap betonas att LO tagit avstånd från revolutionär verksamhet och det reformistiska förhållningssättet framställs som framgångsrikt.
Arbetsmarknadsorganisationerna och avtalsprocesserna beskrivs utförligt. Enligt Världen, Sverige och vi (1974) ger parterna sina bud ”med utgångspunkt i en bedömning av det samhällsekonomiska läget”. Bibehållna reallöner kontra bibehållen lönsamhet beskrivs som likvärdigt legitima målsättningar. För den konkurrensutsatta exportmarknaden framställs det som särskilt viktigt att inte lönerna drar iväg.
En stor fråga i början av 1970-talet är medbestämmande, eller som det beskrivs i en av böckerna: ”Man strävar efter företagsdemokrati”. I 1977 års Världen Sverige och vi för årskurs tre presenteras de nya arbetsmarknadslagarna: lagen om anställningsskydd (LAS); lagen om anställningsfrämjande åtgärder; lagen om facklig förtroendemans ställning; lagen om rättegång i arbetstvister. De närmast föregående åren beskrivs som radikalt omvälvande:
Stora och uppmärksammade förändringar i det svenska samhället under 1970-talet har samband med en omdaning av arbetslivet och arbetsförhållanden. De genomgripande förändringarna på arbetslivets område har jämförts med samhällsomvandlingen vid den politiska demokratins genombrott. I båda fallen har reformarbetet burits upp av en demokratisk grundsyn och en jämlikhetsideologi.
Den historiska genomgången i Reflex skiljer sig mycket från dem som finns i samhällskunskapsböcker från de tidigare årtiondena. Utgångspunkten är den industriella revolutionen och Sveriges utveckling från fattigt jordbruksland till rikt industriland. Utvecklingen förklaras i fem punkter: 1) svenska uppfinningar och innovationer; 2) näringsfrihet; 3) folkökning och läskunnighet; 4) kapital till investeringar hos banker och staten; 5) stora naturtillgångar.
Arbetsmarknadsorganisationerna får betydligt mindre utrymme än i 1970-talets läroböcker. Fackföreningsrörelsen beskrivs ha ”en mycket stark roll jämfört med andra länder”. Argument för och emot facklig anslutning presenteras i en så kallad caseruta där två personer får lägga fram sina argument för den ena respektive den andra hållningen. Bokens författare tar inte ställning till fackligt medlemskap.
I plusversionen för A-kursen diskuteras också lönenivåns relation till arbetslöshetstalen. Två skolbildningar ställs mot varandra: en som menar att arbetslösheten ska kunna tyglas genom kortare arbetstider och genom att dela på jobben, en som menar att lägre löner för de lägst utbildade och ungdomar samt en ökad lönespridning är vägen att gå. Trots att detta är ett ganska tydligt vänsteralternativ ställt mot ett likaledes tydligt högeralternativ presenteras de inte så. Det förstnämnda alternativet beskrivs i stället som att det ”finns de som påstår” att detta skulle vara en bra lösning, medan det sistnämnda alternativet förordas av ”vissa ekonomer”. Löst tyckande mot expertis alltså.
Detta avsnitt avslutas med en redogörelse för hur arbetslösheten är lägre i USA där också lönespridningen är större. Läsaren får dra sina egna slutsatser. Läroboken för B- och C-kursen tar också upp det faktum att den svenska löneutjämningen var som störst 1980 varefter löneskillnaderna åter har ökat. Anledningen till detta sägs vara decentraliserade löneförhandlingar samt fackets och arbetsgivarnas gemensamma ambition att differentiera lönerna: ”Den som är duktig ska helt enkelt tjäna mer än den som inte får så mycket ur händerna”.
Den svenska modellen och fackföreningsrörelsen ifrågasätts således i Reflex, även om det ofta sker på ett ganska otydligt sätt. Men det finns också exempel på motsatsen. I Kompass (2007) som är utgiven på samma förlag, men som riktar sig till studenter på de yrkesförberedande programmen ställs fackföreningsrörelsen i betydligt bättre dager. När den annars omhuldade individuella lönesättningen beskrivs uppmanas studenterna att ta hjälp av facket. 2000-talets perspektivförskjutning till trots har man kanske här ändå en grupp, framtidens arbetare, som förväntas vara den gamla modellen trogna.
Frågan om globalisering har varit flitigt debatterad under de senaste åren, men har inte avsatt några större spår i läroböckerna. Perspektivet är hela tiden svenskt, med utblickar mot EU, och i mer sällsynta fall, den övriga världen.
Bilden av arbetsmarknaden har således förändrats högst märkbart från 1970-talet till idag. Hårddraget skulle man kunna säga att en socialdemokratisk samhällssyn fått ge vika för en mer borgerlig. Men detta skulle enligt vår mening lätt kunna leda till feltolkningar. Samhällskunskapsböckerna är inte skrivna av politrucker – vare sig på 1970-talet eller nu. Snarare är det så att samhällskunskapsböckerna speglar dominerande ideologier och samhällssyn.
Det är tydligt att 1970-talets socialdemokratiskt präglade framstegsoptimism och konsensusorienterade skildring har fått ge plats för ett ifrågasättande av välfärdsstaten. Dagens studenter får diskutera huruvida det finns någon poäng att vara med i facket, hur sjukskrivningstalen ska sänkas med ökad kontroll och fördelarna med en ökad lönespridning.
Vi tror inte att en apolitisk eller oideologisk samhällskunskapsundervisning är möjlig, eller ens önskvärd. Men för studenternas skull skulle vi välkomna läroböcker där författarna tydliggör sina utgångspunkter och beskriver politiska skeenden och aktörer på ett tydligt sätt. Det skulle göra dem bättre rustade både för politiska val och för en komplicerad arbetsmarknad och det skulle sannolikt göra samhällskunskapsundervisningen roligare.
Anna Maria Forssberg och Johan Edman
