Elevundersökning
Skolan behöver förbereda skoleleverna för arbetslivet bättre
Arena Skolinformation har tillsammans med Sveriges elevråds centralorganisation låtit undersökningsföretaget Exquiro göra en undersökning av gymnasieelever om deras kunskap och kännedom om arbetsmarknaden. Undersökningen visar tydligt att elevernas förberedelser för och kunskaper om arbetslivet under gymnasietiden kunde vara bättre.
Till exempel anser endast drygt hälften (58 procent) av eleverna att skolan helt klart varit tillräcklig för att förbereda dem för arbetsmarknaden. Andelen som anser att skolan helt klart gett dem kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar är 53 procent. Och färre än hälften anser sig helt klart ha fått kunskaper om hur välfärden i Sverige fungerar (47 procent).
Men än större brister ligger enligt eleverna i skolans förmåga att förmedla kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter anställda har på arbetsmarknaden. 39 procent av eleverna anser att skolan inte alls klarat detta. Detsamma gäller hur skolan förberett eleverna på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats. Där är det nästan samma andel (38 procent) som svarar ”inte alls”.
Kunskaper om arbetsmarknaden i andra länder är dock det område som enligt eleverna har störst brister. Endast 21 procent anser att skolan helt klart gett dem sådana kunskaper. Medan 58 procent anser sig inte fått några sådana kunskaper alls.
Hälften av eleverna (52 procent) känner till vad ett fackförbund gör medan endast 36 procent känner till vad en arbetsgivarorganisation gör. Vad ett kollektivavtal är känner 39 procent av eleverna till är men endast 16 procent kan spontant nämna något som ingår i ett kollektivavtal.
Arbetsmarknadskunskaperna är enligt undersökningen genomgående något högre i årskurs 3 till exempel kännedomen om vad ett fackförbund gör (66 procent) och vad ett kollektivavtal är (50 procent). Men när det gäller förberedelserna för arbetsmarknaden är det dock fler elever i 3an som anser att skolan inte alls klarat den uppgiften jämfört med årskurs 1 (29 jämfört med 18 procent). Och det är färre elever i årskurs 3 som anser att skolan helt klart förberett elever på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats (37 respektive 49 procent).
Elevernas kunskapsbrister om arbetslivet ska relateras till att 75 procent av eleverna bedömer att de kommer att arbeta som anställda och 16 procent som företagare.
Undersökningen visar att eleverna i första hand får sina kunskaper från lärarna (39 procent) och praktik (38 procent). På de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det dock en markant högre andel som får sina kunskaper genom praktik – 22 procent från lärare och 68 procent från praktik. Medan eleverna på de studieförberedande programmen i högre utsträckning hämtar kunskaperna hos lärarna – 47 procent från lärarna jämfört med 22 procent från praktiken.
Intressant i undersökningen är också att tjejer i lägre utsträckning än killar anser att skolan helt klart förberett dem på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats (39 respektive 46 procent). Och att andelen tjejer som anser att skolan inte alls gett dem kunskaper om rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden är högre än andelen killar (43 respektive 35 procent). Andelen tjejer som känner till vad ett fackförbund gör är dessutom lägre (47 procent jämfört med 57 för killarna). Tjejer är dock mer intresserade än killarna av att förhandla med facket om de ägde ett företag – 62 procent jämfört med 54 för killarna som istället i högre utsträckning vill bestämma allt själva.
Elever på yrkesförberedande program har i förhållandevis stor utsträckning haft kontakt med något fackförbund under studietiden (24 procent).
Sammantaget visar undersökningen på betydande brister i hur skolan förbereder gymnasieeleverna för arbetslivet. Men ett visst ansvar för dessa brister ligger också hos arbetslivets organisationer. Framför allt fackföreningsrörelsen som under många år inte tillräckligt intresserat sig för skolan och bidragit med sina kunskaper om hur det fungerar på arbetsmarknaden till att förbättra kvalitén i undervisningen.
